Nepal - Swayambhunath

Vi turistade oss lite och besökte Swayambhunath, även kallat Monkey Temple på grund av, ja, aporna. Där var förutom apor mycket folk, försäljare, turister och de som var där för att be. Många, många trappsteg upp fick vi gå för att se den guldöverdragna toppen av templet.
 
 
 
 
 
 
 
 

Nepal - vårt gamla hus

 
Fastän vi inte kände igen oss helt, lyckades vi leta oss fram till det. Det stod kvar! Porten kändes mycket mindre än sist, konstigt nog. Vi fick komma in i trädgården och ta lite bilder. Där träffade vi bland annat hyresvärdens svärdotter, vars bröllop jag kommer ihåg att vi var med på, så det var roligt.
 

Nepal - Morgonsol på terassen

Det var ju knappt varmt när vi var där men som de svenskar vi är tar vi varje chans att få en plats i solen.
Här är vi som reste - Pappa, Mamma, Helena, Jag, Tobias. Och syster tog bilderna antar jag.
 

Nepal - annorlunda och ändå likadant

Ja, i Nepal har inte så mycket förrändrats på 16 år. Bara mina känslor.
 
Hur jag upplevde det att återvända efter så många år? Blandade känslor. Samtidigt som det var en rolig resa blev jag lite besviken på mig själv, att det inte kändes så fantastiskt underbart som jag trodde att det skulle. Men så är väl livet, ibland tror man att man bara måste ha en sak och sen när man får den så känns det inte så speciellt ändå...
 
Jag åkte tillbaka för att jag ville veta om all denna längtan dit skulle växa eller dö om jag återvände. Det kändes som att få avsluta ett kapitel i livet som borde ha avslutats för länge sen. Det jag kan säga är att jag är tacksam för tiden jag bodde i Nepal som barn, det har gett mig perspektiv på saker som jag inte skulle ha annars och många fina minnen. Och jag är tacksam att jag får bo i Sverige, jag har det så bra här!
 
Samma små bussar, fast ommålade
 
Hundarna sover fortfarande på gatan
 
Cyklarna är fortfarande överbelastade med varor
 
Folk är fortfarande fattiga och stan är skräpigare än någonsin (utsikt från hotellet, mitt i turistkvarteren)
 
Man kan fortfarande beställa Momos :)
 
Människorna är fortfarande härliga
 
Man kan fortfarande åka cykelriksha
 
Och det är fortfarande andlöst vackert!

Nepal - kyssa marken

Det första jag gjorde när vi kom ut från flygplatsen var att kyssa marken, precis som jag sa att jag skulle. Kan säga att marken där är inte precis renare än i Sverige, men jag blev inte sjuk av det i alla fall :)
 

Dags att blogga?

Nu har det snart gått ett år sen jag bloggade sist och en del frågar om jag inte ska skriva något snart. Jag har inte känt för att göra det helt enkelt, jag har inte orkat läsa andras bloggar heller - fair enough. Men kanske ska dra igång igen. Lämnade ju en cliffhanger om Nepalresan sist jag skrev, så jag är väl skyldig att följa upp det. För det första kan jag meddela att jag överlevde den. Ska lägga upp bilder efter hand och berätta om den.

RSS 2.0