precis på golvet!

Jag brukar få höra av mina föräldrar att jag var världens bästa gömmare när jag var liten. Jag hade tydligen för vana att gå och gömma viktiga saker så att ingen kunde hitta dom. Sen glömde jag ibland själv bort var jag gömt det. En gång när dom frågade var en sak fanns, så svarade jag - som om det var den enklaste sak i världen: Den ligger... precis på golvet!
Haha, lätt att hitta då. Eller inte.

Detta kom jag att tänka på just nu bara för att jag sitter precis på golvet i mitt rum, lyssnar på musik och är omgiven av tidningar, kvitton, gamla fakturor och annat som jag försöker få lite ordning på. Jag är ganska bra på att skapa ordning, men att hålla den är värre minsann. Ibland önskar man att man hade en medfödd talang att plocka undan kläder och annat direkt istället för att vänta på att dom ska flyga själva till garderoben...

gratis premium

Imorn ska jag vara ledig. Frågan är bara vad jag ska hitta på? egentligen borde det inte vara så svårt att svara på det för jag har massa papper och grejer som skräpar på rummet. Men städa är ju inte precis det roligaste jag vet, så vi får väl se om det blir något med den saken.

Äsch, nu hann jag inte stoppa innan reklamen kom på spotify. Så störande, eller hur? Men vi ska väl vara tacksamma för spotify, är ju inte längesen det inte ens fanns. Jag brukar i alla fall försöka hålla koll så jag stoppar varje låt i slutet och startar nästa. Låter det jobbigt? Men ska man vara snål, får man göra det bästa av det man har. På det viset har jag skapat mitt eget lilla gratis premium :)


facebooksyndromet

Just som man har vant sig vid att man ska försköka sammanfatta allt man tänker och gör i små korta statusuppdateringar, så ska man helt ändra metod och skriva mycket. Men men. Det lär väl inte bli några problem när man som jag tenderar att skriva för långt...

Nä, nu måste jag ta lite ansvar här. Ska springa tre trappor ner till tvättstugan och göra min plikt!

Den stora frågan

är om jag ska vänta med att berätta för mina vänner (de av dom som inte är analfabeter då förstås) om min blogg, eller om jag ska vänta tills den blivit allmänt känd? Det skulle va rätt coolt att kunna överraska dom. Men antagligen kommer jag inte kunna låta bli att säga något, för det är sån jag är. Om man inte måste hålla något hemligt kan man väl lika gärna berätta det?

Den lilla frågan
är om jag någonsin kommer lära mig att man ska sova så här dags. Troligen inte. Det är mycket roligare att vara vaken och tänja ut dagen så mycket som möjligt. Men nu får jag väl ge mig, så sov gott!


etta ut

Mitt allra första blogginlägg... Jag borde väl presentera mig lite bättre, men jag gillar inte att göra sånt så det struntar jag i. Ni märker väl såsmåningom vad jag är för en typ. Men jag är ganska snäll i alla fall, så ni behöver inte vara rädda


RSS 2.0