Nepal - annorlunda och ändå likadant

Ja, i Nepal har inte så mycket förrändrats på 16 år. Bara mina känslor.
 
Hur jag upplevde det att återvända efter så många år? Blandade känslor. Samtidigt som det var en rolig resa blev jag lite besviken på mig själv, att det inte kändes så fantastiskt underbart som jag trodde att det skulle. Men så är väl livet, ibland tror man att man bara måste ha en sak och sen när man får den så känns det inte så speciellt ändå...
 
Jag åkte tillbaka för att jag ville veta om all denna längtan dit skulle växa eller dö om jag återvände. Det kändes som att få avsluta ett kapitel i livet som borde ha avslutats för länge sen. Det jag kan säga är att jag är tacksam för tiden jag bodde i Nepal som barn, det har gett mig perspektiv på saker som jag inte skulle ha annars och många fina minnen. Och jag är tacksam att jag får bo i Sverige, jag har det så bra här!
 
Samma små bussar, fast ommålade
 
Hundarna sover fortfarande på gatan
 
Cyklarna är fortfarande överbelastade med varor
 
Folk är fortfarande fattiga och stan är skräpigare än någonsin (utsikt från hotellet, mitt i turistkvarteren)
 
Man kan fortfarande beställa Momos :)
 
Människorna är fortfarande härliga
 
Man kan fortfarande åka cykelriksha
 
Och det är fortfarande andlöst vackert!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0